"Jag mår inte bra, det gör jag inte"

Presenteras i samarbete med ATG

31-årige Linus Fernström är fortsatt klubblös efter att först ha lämnat Brynäs i våras och sedermera även kroatiska Medvescak Zagreb för knappt två månader sedan.

Det finns en förklaring till det.

Hjärnskakningen Fernström drabbades av i slutspelet gör sig fortfarande påmind och han söker för tillfället inte aktivt efter en ny klubb.

– Jag har egentligen känt av det hela tiden även om smällen jag fick inte var så farlig. Från början utgick jag från att det var något med nacken, men i och med att det höll i sig så pass länge så stod det klart att det var en hjärnskakning, säger han till HockeyNews.se.

Men det blev bättre i och med att du skrev på för Zagreb?

– De var medvetna om min situation när jag skrev och jag hoppades att det skulle hinna bli bra till säsongen startade, men när det var dags att åka ner och jag fortfarande mådde likadant så förstod jag att det inte skulle bli något. Jag ville i alla fall åka dit och träffa dem och deras läkare ville undersöka mig.

Kontraktet med Medvescak Zagreb bröts i mitten av augusti och Fernström åkte hem.

Han berättar att han fortfarande mår dåligt.

Går det åt rätt håll?

– Jag måste nog säga nej där. Jag klarar av att gå till gymmet och köra jättelätt där, men jag kan inte träna på den nivån som krävs. 

Och det vardagliga?

– Där är prio ett att leva normalt och slippa tänka på att jag måste undvika stan när det är som mest folk där, de klassiska grejerna. Framför allt är det jobbigt när det är mycket ljud och rörelse. Jag har fått förklarat för mig att det är som att man tar bort filter i hjärnan. I vanliga fall sorterar hjärnan bort intryck, men inte nu, och då blir det för mycket att hantera. 

Han fortsätter:

– Jag har varit hos flera experter och testat det mesta, men de kan inte säga något heller. Man får testa de behandlingar som finns och se om något hjälper och jag för dagbok över de dagar då det är bättre, så jag försöker kartlägga det. Jag har hittat en del smågrejer men inget som gör det bra. I grund och botten är det vila som behövs.

Förhoppningen är att komma tillbaka till hockeyn framöver, men det vardagliga är självklart viktigast.

– Så är det ju. Det är klart att man tänker på hockeyn varje dag, framför allt nu när matcherna är igång, och det är frustrerande att inte kunna göra det man tycker om allra mest och inte kunna påverka det så mycket heller. Men prio måste ändå ligga på att få ett fungerande liv och sedan ta det därifrån.